Ang. uppväxt och rasism

Snsp_meeting_1933Den senaste tiden har vi kunnat läsa om Jimmie Åkessons berättelse om sin uppväxt i Sölvesborg och hur han upplevde invandringsfrågan vilket ledde till hans ställningstagande i Svensk politik. Jag erkänner att jag knappt vet var Sölvesborg ligger och jag har ingen som helst uppfattning om hur flyktingpolitiken fungerade där under 80-talet. Vad jag däremot vet är hur det såg ut i min hemstad Norrköping och jag vill här dra några paralleller till Åkessons berättelse utifrån det.

I programmet säger partiledaren att hans åsikter om invandrare formats av invandrargäng som bråkade i området i Sölvesborg där han bodde. Flera gånger var han så rädd för gängen att han sprang hem till mamma, berättar han.

Så kanske det var, det är inte jag rätt person att bedöma eftersom jag inte var i Sölvesborg under 80-talet. Kanske var Jimmie matad med hat och skräckhistorier hemifrån som gjorde honom rädd för det som kanske inte var så stort, det vet vi inte. Eller så ljuger han. Jag vet inte och det här inlägget är inte till för att ställa Åkesson mot väggen. Vad jag vet är att skräck är individuellt. Någon tycker att ”ett invandrargäng” är tre killar emedan en annan tycker att det krävs minst 20 killar för att vara ett gäng. Hur rädd man är är individuellt också, har man matats med fruktan om att invandrare är farliga så är de det oavsett hur verkligheten ser ut. Är man rädd och orolig så blir mycket farligt som kanske inte är det egentligen.

Vi kan ju titta på USA som exempel där förövaren i TV-nyheterna nästan uteslutande är en svart man. I verkligheten så står de svarta för en mycket liten del av brottsligheten men detta är den skräckbild som folket matas med och därför blir det sanning, en så kallad truism vilket innebär en lögn som berättas så många gånger att den till slut blir sann.

Men strunt i Åkesson nu, låt mig berätta hur det var där jag växte upp. Vad jag i detta inlägg vill åt är inte huruvida Åkesson ljuger eller inte utan hur man påverkas i ett invandrartätt område. Att det finns många folkslag i ett område betyder inte per definition att man måste bli rasist. Det här resonemanget är vad jag håller emot Åkessons berättelse oavsett den är sann eller inte.

Jag växte upp i ett område i Norrköping som heter Hageby, det är en del av de miljonprojekt som poppade upp som svampar i Sverige under 60-talet för att lösa jobb och bostadsbristerna. Dess områden är kända för att vara just invandrartäta, förmodligen för att de är billiga att bo i och kanske också för att de sociala myndigheterna ofta reserverats ett antal boenden där för just flyktingar och invandrare. Hur som helst så hade vi på den tiden i Norrköping (80-talet) ganska många olika folkslag representerade. Mycket beroende på den arbetskraftsinvandring till industrin som förekom under 60-70 talen. Jag växte upp med Jugoslaver och finnar, dessa var de största grupperna som om för att jobba här. Förutom dessa kom också många Chilenare. Jag kan ärligt säga att vi inte tänkte på dessa människor som invandrare, vi kände dem som våra föräldrars arbetskamrater och vänner. Visst reagerade vi på deras udda namn men vad är ett namn? Det fanns många Romer i Hageby, både den värsta kriminella sorten och vanligt folk. Att de var kriminella visste vi eftersom polisen gjorde razzia ganska ofta i deras lägenheter och det förekom skottlossning. Kopplingen att Romer var kriminella var ganska lätt att göra men vår skola tog upp det här och förklarade på ett bra sätt att härkomst och kriminalitet inte sitter ihop så vi tänkte inte så mycket på det. Snarare kopplades kriminaliteten ihop med enskilda individer oavsett härkomst.

När det kommer till att uppfatta andra nationaliteter så minns jag bara en gång jag verkligen reagerade på att en utländsk kille började. Han kom från Egypten men han pratade bra Svenska. Det konstiga var inte hans namn eller hans utseende eller något sådant utan att han hade kameler hemma som han berättade om första dagen han började skolan. Kameler var ju inte så vanligt at man hade i Hageby på den tiden liksom.. sen var det något med hans syster också för hon hade slöja och livvakter.. det var något med den där familjen som var annorlunda men mest på ett intressant sätt som att han ibland kom till skolan i limousin och såna lite udda saker.

Men i övrigt vet jag inte att någon tänkte direkt på härkomst och liknande och det fanns ändå ganska många utländska elever i vår klass och på vår skola. Det roliga med barn är ju att för barn är andra barn bara barn i mängden oavsett hur de ser ut. De barn som har med sig fördomar till skolan har fått dem hemifrån. En kille på vår skola var väldigt fascinerad av vapen och militaria och det berodde på att hans pappa var yrkesmilitär. Där kom det ibland ord som ”blatte” och ”åk hem” och sånt men vi fattade inte så mycket av vad han menade. Vaddå hem liksom, den där tjejen bodde ju granne med mig? En dag kom det en ny elev till skolan som inte kunde äta skolmaten, hon fick inte äta fläskkött. Vi barn tänkte att hon kanske var allergisk eller så men det var ett herrans liv om det här. Flickans föräldrar kom till skolan och kallade rektorn för rasist och allt möjligt bara för att det inte fanns den mat de ville ha i skolan. Skolan förstod nog inte så mycket heller för ingen hade sagt något om särskilda krav på mat och dessutom var det pasta den dagen (jag minns det tydligt än idag) så det var bara märkligt. Flickan stannade bara någon vecka i skolan och sen försvann hon. I skolan pratade vi om olika kulturer och seder och religioner och då förstod vi alla att den här flickan tillhörde en kultur som inte åt vissa sorters mat. Det blev aldrig konstigare än så.

När vi växte upp så hängde de jugoslaviska ungarna mycket med varandra liksom de chilenska och de finska. Jag vet inte om man kan kalla det gäng direkt men så var det och det var inte konstigare än att deras föräldrar gärna umgicks med sina egna landsmän. Det var inget konstigt för oss och vi var med de ungarna också och våra föräldrar jobbade ihop.  Nu bör nämnas att Norrköping är lite större än Sölvesborg. Enligt SCB ligger de respektive invånarantalen på Norrköping 131,169 personer och Sölvesborg på 16,871 personer 2012. Man kan med de siffrorna tycka att det borde vara mer invandrartätt i Norrköping än i Sölvesborg men så kanske det inte är.. eller så märks invandringen mer i en mindre kommun? Jag vet inte, för mig var Hageby ”staden” och resten av stan var lite utanför eftersom Hageby är en förort. Det var i Hageby och Navestad alla invandrarna bodde, det vet alla som växte upp i Norrköping på 80-talet. Det var här miljonprojekten byggdes och det var här arbetarna bodde och de flesta invandrarna var ju arbetskraftsinvandrare. Jag misstänker att vi i Hageby hade fler invandrare än hela Sölvesborg men några rasister minns jag inte. Jo förresten, en kille som hette Pekka var skinnskalle. Men han var ensam och han var oftast full och svamlade mest på finska så det var ingen som brydde sig om honom.

Blir man då rasist per automatik av att bo i ett invandrartätt område? Jag skulle vilja säga nej på den frågan. Av alla jag känner från min uppväxtort vet jag ingen som är öppet rasist. Några större problem med nynazism har vi heller inte haft i Norrköping vad jag vet. Ungarna i Lindö däremot, ett litet villasamhälle i utkanten av stan där alla rika bor, tycker inte om invandrare. Det kan bero på att det inte bor några invandrare i Lindö (där Anders Borg växte upp för övrigt) så de kommer aldrig i kontakt med dem. Det är där fördomarna bildas, där man ”tror” en massa saker om ”de där färgade”. Det är nog så enkelt att om man växer upp med invandrare och människor från andra kulturer så lär man sig om deras liv och leverne, varför de inte äter viss mat och annat. Då blir det inte konstigt och fördomarna håller sig borta. De som däremot inte umgås med andra kulturer får lätt för sig saker och ser krig på TV och tror att alla invandrare är mordiska kriminella som tar med sig kriget hit. Så är det ju inte dock.. Men i Åkessons kommun kanske det var som i Lindö. Det kanske var lite finare och allt annorlunda var farligt, som i USA där alla svarta är mördare och våldtäktsmän per definition.

Låt mig berätta mer om min uppväxtmiljö. I förorten, eller betongdjungeln som den också kallas, hade vi väldigt lite att göra. På 80-talet fanns det ju inte så mycket på TV för oss ungar så vi lekte mest ute. I miljonprojekten byggdes inte så mycket lekplatser för dessa områden var inte tänkta att vara permanenta. Husen byggdes av blåbetong i kuber som snabbt kunde monteras och demonteras. Tanken var att bygga bostäder för att täcka behovet och sen bygga bättre bostäder som skulle ersätta dessa snabbyggen. Så blev det ju inte utan dessa områden står kvar än idag ca 50 år senare och inga nya områden har byggts. De lekplatser som fanns var undermåliga minst sagt och idag skulle de dömas ut som livsfarliga. Det var klätterställningar av sönderrostade armeringsjärn och ”tunnlar” av gamla betongrör som blivit över från byggena osv. Överallt växte taggbuskar och lekbarheten (som moderaterna skulle ha sagt) var under godkänt på alla plan. Det fanns grusplaner och asfalterade fotbollsplaner och den största sporten för oss var att klättra upp på tak eller leka i lufttrummorna till de stora garagen. Det är i dessa miljöer man vill ha det till att kriminalitet och brottslighet växer fram i en pedagogisk miljö som är rent av fientlig och karg. Men så var det inte, vi hade ganska kul ändå. Många av oss hade samma familjeförhållanden där pappan jobbade i någon industri eller på ett bygge och mamma var arbetslös eller jobbade på kontor för otroligt låg lön. På 80-talet började folk skilja sig också så ensambarn fans det en hel del. Det var många som inte hade hela kläder och många kunde inte äta varje dag. Vi var nog egentligen fattiga men vi levde och vi hade kul ändå. Invandrarna hade samma förhållanden som vi men de la sina resurser lite annorlunda och satsade på ett snyggt yttre och gömde undan fattigdomen så att den inte skulle synas. De skämdes för den, det gjorde inte vi.

Om man tänker efter så borde jag och mina kompisar från Hageby vara både kriminella och rasister men det är vi inte. Hur kan det komma sig med all den invandring vi hade och de dåliga levnadsförhållanden vi hade? Jag tror själv att det beror på våra föräldrar. De pratade om Per Albin och proletariatet, hur det var förr och hur mycket arbetarrörelsen gett oss och hur tacksamma vi skulle vara för alt vi hade som vi inte haft utan socialismen och arbetarrörelsen. Vi fick veta hur de hade växt upp under otroligt dåliga förhållanden i efterkrigstiden och hur bra vi hade det idag i jämförelse. Det här fick aldrig snobbarna i de rika områdena höra, de fick bara veta att arbete var något man lät andra göra och några dåliga tider kunde deras föräldrar nog inte dra sig till minnes. De lärde sig aldrig att uppskatta vad de hade och därför riktades deras förakt och hat mot de nyanlända som enligt dem kom hit för att förstöra och ta våra jobb. Jag tror att Jimmie tillhör den sorten, den sorten som aldrig uppskattade vad han hade och inte förstod vilken situation en flykting har. Att stjäla någons jobb är nog bland det sista man tänker på när man flyr för sitt liv undan en diktatur eller ett krig. Arbetskraftsinvandrarna flydde inte hit, de kom för att jobba och det gjorde de. På den tiden fanns det jobb nämligen, det fanns jobb till alla och några till. En del av dessa invandrare åkte hem till sina länder efter några år här, några stannade och sitter troligtvis på arbetsförmedlingen idag i den eviga arbetslöshetskön. Precis som alla andra i Sverige. Precis som vissa Svenskar flyttar till Norge för att jobba några år och sen flyttar hem så åker några dit och stannar kvar. Det finns ingen skillnad. För oss arbetarungar är det här inget konstigt alls men för såna som Jimmie är det farligt och hotfullt. Det ”måste bekämpas” säger de och vi ”islamifieras”. Det här är märkligt.. Av alla utländska familjer som bodde i Hageby på 80-talet så var nog ingen muslim vad jag vet, Islam visste vi knappt vad det var förutom det vi lärde oss i skolan. Det var väl den där tjejen vars pappa bråkade om skolmaten då kanske som kan ha varit muslim men det var ju knappt en halv promille av allt annat vi såg.

Vad man måste förstå när det gäller islamifieringen är att Sverige är sedan ca 1000 år ett kristet land. Det senaste seklet har Svensken sekulariserats kraftigt och många har lämnat kyrkan. år 2000 när kyrkan skildes från staten valde många att gå ur kyrkan. Några har gått tillbaka och några går fortfarande ur. Det här gjorde man inte för att istället bli muslimer utan Svensken är inte särskilt kristen av sig, inte ens särskilt religiös faktiskt. Att en icke-religiös Svensk skulle bli muslim plötsligt är nog ganska otroligt. Att en kristen Svensk skulle överväldigas av Islams härlighet är troligtvis ganska osannolikt också. Vem är det då som Islamifieras? Sverige är troligtvis det mest sekulära landet i världen som inte ens har en statsreligion längre. Antalet hedningar (fornsedare och asatroende) däremot växer ibland även om det minskar igen. Kort sagt så finns det ingen Islamifiering, det är helt enkelt inte rimligt i dagens Sverige eftersom religiositeten i Sverige är väldigt väldigt liten.

Men om man tittar på TV och bara läser konspirationspropaganda, främst amerikansk, så kan man nog tro att det pågår en Islamifiering. Detta är just precis konspirationsteorier och inget annat. Även om det byggs en moské någonstans så blir inte alla i området plötsligt muslimer. Att det byggs moskéer är heller inte konstigt eftersom vi har lagstadgad religionsfrihet i Sverige. Man får tillhöra vilken religion man vill i det här landet och att Svensken skulle välja Islam känns ganska främmande med tanke på att vi vet väldigt lite om Islam här. Men såna som Jimmie är rädda för Islam och tror att alla muslimer är Al Qaidasoldater och skjutgalna grottmänniskor. Förmodligen vet de inte vad Islam är alls och vet heler inte hur mycket av Islam vi redan använder i västvärlden idag som Jimmie och hans kompisar tror är västerländskt.

Ja, nu snurrar jag iväg lite här märker jag men för att återknyta så menar jag att mängden invandrare i ett samhälle inte skapar fler nazister. Nazism och främlingsfientlighet växer upp i de högre skikten, i de finare skikten där man inte uppskattar vad man har utan tycker sig ha rätt till allt som alla andra har. Bortskämda människor med alldeles för stora egon och en otroligt trång världsbild kombinerat med alldeles för lite kunskap blir hatiska mot allt som kommer utifrån och som inte är ”Svenskt” per definition. Men hur är det med det Svenska då? Vad kan väl vara Svenskare än den Svenska flaggan? Själva ursymbolen för allt Svenskt och blågult! Va, är den inte Svensk? Vafalls! Jodå, den är Dansk och att färgerna är annorlunda beror på att den Svenska kungen skapade danebrogen i blått och gult som ett hån mot dansken som vi låg i krig med. Den Svenska flaggan är skapad i syfte att provocera dansken helt enkelt. Så svenskt var det och vad säger Åkesson och Sölvesborgsnazisterna om det? Blekinge blev ju inte Svenskt förrän 1658 då Svensken tog det från Dansken vars heder och ära vi provocerade med att förlöjliga deras flagga. Tänk vad lite kunskap kan ställa till med.. Med Åkessons och Sverigedemokraternas traditionstänkande borde ju alla Blekingebor hata Sverige och absolut inte hedra den Svenska flaggan? Tänk så knasigt det kan bli när man inte kan sin egen historia..

Jag är hur som helst uppväxt under hemska förhållanden med fattigdom och farliga leksaker i en förort av betong med radonbemängda hus och asbest i varje byggnad. Jag tillhör dem som drabbats hårdast av borgarnas politik och växte upp med massor av invandrare både i gäng och enskilt. Ändå är jag socialdemokrat och tycker att allas lika rätt är en sak värd att värna för ett bättre samhälle. Så konstigt det kan vara..

Men nu ska jag inte försköna saken här, visst var vi rädda för en del personer. Livrädda faktiskt.. Det var de Svenska fyllona som var ganska aggressiva. Det var de Svenska knarkarna, ja inte limsniffarna men de riktiga knarkarna som bar vapen och höll till på skolgårdarna. Det vara anabolagrabbarna som var fullkomligt galna och opålitliga men de var Svenska allihop. Dessa personer var vi rädda för. Men det kanske inte fanns några sådana i Sölvesborg?

Det här inlägget postades i Politik, Privat. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.